29 december 2012

Sjuksjuksjuk och gott nytt år

Jag har blivit sjuk igen. Det kom på julaftonskvällen med ont i halsen och sen hade jag verkligen SVINONT i halsen ända tills idag, då det känns lite bättre äntligen. Jag trodde jag skulle bli tvungen att hoppa från en bro eller något för det gjorde så jäkla ont. Jag har nog aldrig ätit så många värktabletter på så lite tid förut. Men de hjälpte bara en aning. Jag gick till vårdcentralen i torsdags och hoppades att det skulle vara halsfluss så jag kunde få medicin men det var bara ett vanligt helvetesvirus. Jag hatar virus mer än allt annat! Onda virus iallafall. Jag har aldrig förut haft så ont. Jag kunde varken äta eller dricka någonting för det gjorde så ont. Förstår inte varför jag ska behöva råka ut för dessa virus hela tiden. Läkaren gav mig en konstig dryck som man skulle gurgla med så skulle det lokalbedöva men det hjälpte föga. Ingenting hjälpte så jag bestämde mig för att vägra prata så halsen kunde vila. Försökte kommunicera med Henrik med hjälp av gester men han fattade ingenting. Inte ens när jag återanvände gester som han hade fattat förut så fattade han! Och så sa han att jag var dålig!

Idag känner jag en stor tacksamhet över att det känns bättre. Så jag slapp hoppa från bron eller bli psykiskt sjuk. Tyvärr har jag fått en helt hemsk hosta istället. Jag bara hostar och hostar och hostar så Henrik fick gå och lägga sig i gästsängen häromnatten. Men det är iallafall bättre än halsontet om jag nu måste välja. Skulle önskat att jag hade lite hostmedicin dock. Men det har jag nu inte.

Tänkte bara önska er ett gott nytt år och säga att jag nog inte kommer skriva här så mycket mer. Känns liksom överspelat och forcerat på något sätt. Dessutom är det väl nästan ingen som läser ändå. Så ha det fint!

18 december 2012

Borgarbrackor, kommunister och kaos

Idag lagade jag för en gångs skull mat till Henrik lagom tills han skulle komma hem. Det var bara ett ihopslängande av diverse rester, men ändå! Och så hade jag glömt att han skulle på julfest med jobbet. Så jävla taskigt. 

I fredags fick jag reda på att jag är en borgarbracka. Carro, Henrik och jag satt hemma och hängde och då kom vi fram till det för jag har tydligen lärt mig en massa konstiga vett- och etikettregler som de aldrig hört talas om. Som exempelvis hur man beter sig när en skål utbringas, hur många människor det måste vara vid ett bord för att man inte ska behöva vänta med att börja äta, vem som ska ha vit slips och vem som ska ha svart slips på begravingar och så vidare. Jag trodde självklart detta var saker som alla kunde, men tydligen inte. De andra två var helt chockade och kunde inte komma över faktumet att jag uppfostrats på detta vis. Och jag fick liksom en aha-upplevelse när jag fattade att det kanske inte ens är särskilt vanligt att kunna sådana saker idag. Men jag kan säga att jag blev jätteförvånad när vi var hos Henriks syster efter begravningen och de tog för sig av maten först själva och sedan gick och satte sig utan att bjuda till bords! Det skulle aldrig kunna hända i min släkt! Först ska det trugas och tjatas: Varsågoda! Nu står maten framme! Men ta nu då! Är det ingen som vill ta mat? Men du lille Kalle, du ser hungrig ut. Ta nu mat. (Till slut går lille Kalle motvilligt fram och tar så att resten kan ställa sig i en kö.) Men det var först nu i fredags som jag liksom kunde förstå hur olika familjer är uppbyggda och att inget behöver vara rätt eller fel, bara väldigt annorlunda mot varandra. I Henriks familj äter man aldrig tillsammans. För mig ger det ett väldigt kaosigt och stressigt intryck men för dem är det helt normalt. I min familj äter vi i princip aldrig ensamma utan alltid tillsammans, vilket för Henrik kanske ter sig väldigt uppstyltat och konstlat. Carro berättade att på hennes släktsammankomster får man vara glad om det ens finns stolar till alla. Så skulle det aldrig kunna vara hos mig. Där är allting förbestämt och framdukat och planerat in i minsta detalj med fina dukar och servetter och silverbestick och finservis och kristallglas. Intressant det där ändå. Har fått en helt ny dimension av förståelse kring folks liv och leverne nu.

17 december 2012

Korvfest

I lördags hade vi femton män här hemma. Jag skojar inte, de var verkligen femton stycken. Ungefär iallafall. Vi var några som skulle gå på klubb. Julfest på Moriskan. Inget som verkade intressant egentligen men Ante ville så gärna dit så då gick vi dit. Hade förfest hos oss först och lyckades alltså med konststycket att bjuda in femton män. Jag bjöd ingen kan jag säga utan det stod de andra för. Som tur är bryr jag mig inte så himla mycket om sådant nu för tiden utan ser mer folk som individer. Tänk om jag hade varit sjutton, då hade jag nog dött av pinsamhet. Nu vågade jag till och med starta en allsång i hissen, Do re mi från Sound of Music. Mycket stolt!

Precis så här var det, hela kvällen. Jättetramsigt:



14 december 2012

Okej okej

Jag måste skriva ett nytt inlägg. Henrik säger att det är deprimerande att gå in på bloggen nu när det förra inlägget ligger där. Och så kan vi ju inte ha det. Tyvärr vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om. Vi har varit på begravning. Förra veckan. Det var fint men tungt. Sen blev jag sjuk. Det var mycket tråkigt. Jag trodde att jag aldrig skulle orka gå upp ur sängen igen. Faktiskt. Jag låg där i tre dygn ungefär. När jag är sjuk så fattar jag aldrig att jag verkligen är sjuk på riktigt förrän jag blir frisk. Varje gång tänker jag att jag nog bara är lat och att jag egentligen borde gå till jobbet men att jag är så himla trött och frusen så det går bara inte att komma upp ur sängen. Sen efteråt när man upptäcker att man faktiskt kan ta sig fram utan att behöva kräla runt på golvet bara: jahaaaa! Nu fattar jag! Jag var verkligen sjuk! Då känns det skönt att veta att man inte skolkade trots allt. Så är det när jag är sjuk. Nu vet ni det.

Jag har köpt ett nytt schampo och balsam. Märket heter Aubrey och jag valde det som heter Rosa Mosqueta fast det fanns massa olika. Nu är ju jag ingen expert men så långt jag kan utröna verkar det inte innehålla några elakheter direkt, varken för människor eller natur. Så då återstår det ju bara att det ska funka bra också. Jag har bara hunnit använda det en gång hittills och det var igår men det kändes iallafall väldigt trevligt. Både schampot och balsamet hade liksom lyxigare konsistens och var drygare än Urtekrams till exempel. Men vem vet, mitt hår kanske börjar drypa av fett om en timme eller så. Än så länge verkar det lovande dock!

Vad mer kan jag säga? Det var nästan fyra veckor sedan jag skrev sist. Vad har jag gjort? Jag har köpt massa julklappar. Nästan alla. Men min kära moder och min ena kära syster vägrar skicka önskelistor. Snart blir det kanske inga julklappar till er!

11 november 2012

Overkligheter

Nu måste jag berätta om något jobbigt som hänt i helgen: Henriks pappa har dött. Det känns så himla sjukt att ens skriva det! Jag kan inte alls fatta det. Självklart råkade jag vara i Växjö exakt den här helgen så jag var inte ens hemma för att kunna hjälpa honom. Det är så hemskt när personer man älskar är ledsna och man kan inte göra något åt det. Ingenting jag gör kan göra det bättre nu. 

Henrik är inte hemma så jag har inte träffat honom sedan det hände. Han ringde igår morse vid sjutiden och var i upplösningstillstånd. Pappan hade varit i Stockholm för att hälsa på några vänner och han skulle precis gå upp för en trappa när han plötsligt ramlade baklänges och slog i huvudet i en hård kant av något slag. Tydligen orsakades det av en hjärnblödning. Så Henrik fick ta första flyget upp till Stockholm och hans familj åkte också dit från Karlstad. 

När de kom till Karolinska levde han fortfarande men låg i respirator. Och de fick veta att det inte fanns något hopp ens. 

Usch var overkligt det känns. Eftersom jag varken träffat Henrik eller ens varit hemma i helgen så kan jag verkligen inte fatta det. Och jag kan inte förstå hur det känns. Jag vågar inte ens tänka tanken att någon av mina föräldrar skulle dö. Det finns ju liksom inte. Jag vet bara att jag är så oerhört ledsen för Henriks och hans syskons skull. Och lilla Alice som blir utan morfar. Och alla ungdomar han hjälper i sitt jobb. Det är så himla himla sorgligt. 

Nu sitter jag bara här och väntar på att Henrik ska komma hem. Men det är tre timmar kvar. Jag har ringt hans chef. Jag har bestämt vad jag ska fixa för mat. Har städat upp lite. Och nu vet jag inte vad mer jag ska göra.

Sonny och Henrik.

1 november 2012

Svårt

Häromdagen när jag var på häktet och jag gick runt från celldörr till celldörr med en ur personalen så kom det ut en liten liten man med en vit bandana runt hela huvudet knuten med en stor rosett mitt på pannan. Personalkvinnan sa: "Do you want a book?" men vi kom ganska snart fram till att han inte förstod engelska så då började vi gestikulera istället, varpå han tog ett kliv fram och plockade på sig en bok på måfå, utan att ens titta på den. Då sa personalkvinnan: "Nej, men den där kan du ju inte läsa, du kan ju inte svenska!" och tog ifrån honom boken och stängde dörren om honom och vi bestämde att jag skulle ta med ett par böcker på hans språk från biblioteket istället. Så sa hon: "Hur kan du låta bli att skratta när du ser sånt här?" Och jag bara: Öööh, vad ska man göra? Tyckte inte det var så skrattretande just då.

Men så började jag tänka på hur det måste ha varit för honom. Här kommer de och öppnar hans celldörr och säger massa konstiga saker som han inte fattar och gestikulerar att han ska ta en bok, men när han väl tar en bok så bara tar de tillbaka den och stänger in honom igen! Han kan ju inte ha fattat nånting, stackaren. Och sen fick han sitta där i två dagar och fundera på detta, ända tills jag kom tillbaka och gav honom ett par böcker på hans eget språk, och kanske kopplade han inte ens ihop dessa två händelser då, eftersom det säkert händer en massa konstiga saker just nu som han inte förstår. Som tur är har han väl en advokat och en tolk för det viktigaste.

25 oktober 2012

Skit

Jaha, nu har jag läst på lite mer och kommit fram till att Urtekrams schampo ändå innehåller sulfater fast under det luriga namnet "försåpad kokosolja". Dessutom innehåller deras balsam cocoamidopropyl betaine som är en allergen syntetisk kemikalie. Det var ju synd. Jag fattar inte att jag inte kan få köpa sulfatfritt schampo om det är det jag vill ha, utan att bli lurad? Vad hände med den där valfriheten som är så poppis nu för tiden? Läser man den engelska innehållsförteckningen står det i och för sig att det innehåller sodium coco sulfate men när det finns en svensk innehållsförteckning så läser man ju den! Och sodium coco sulfate är i princip samma sak som sodium lauryl sulfate som är boven i själva schampodramat.

Så nästa gång får det bli ett helt annat märke. Jakten fortsätter!

23 oktober 2012

Farliga grejer

Jag har sakta men säkert börjat byta ut alla typ hygienprodukter mot ekologiskt. Jag är uppfostrad med att tänka ekologiskt, typ när det gäller sopsortering och energisparande och sånt, men nu har jag tagit ett steg till! Men det är lite läskigt med exempelvis schampo och deo. Kommer håret bli fett efter en halv dag? Kommer jag lukta svett? Hittills tror jag det gått ganska bra. Googlade på ekologisk deo och hittade någon hälsotidning där de testat massa olika och betygsatt så just nu kör jag Rosenserien. Och det känns inte som att jag luktar svett än. Vad gäller schampo och balsam tipsade Carro om Urtekram. Finns i massa olika sorter. Jag tog tea tree för känslig hårbotten. Sen köpte jag ett nytt hårspray på Kick's. Vet inte hur ekologiskt det är men jag frågade vad de hade som var någorlunda miljövänligt och hon visade mig en som hette Blow Pro (fint namn eeh). Tyvärr luktar den väldigt mycket. Inte äckligt, bara mycket. Känns konstigt för mig som bara använder parfym när jag ska på festligheter, att gå runt och lukta massa strunt. Så nästa gång får det bli den andra hon sa. Den heter Lernberger Stafsing. 

I övrigt har jag börjat kontrollera innehållsförteckningen mer noggrannt. Försöker undvika sulfat när det gäller schampo (finns i nästan alla schampon) eftersom det är så starkt och slitande på håret. Hårprodukter innehåller ofta silikon (dimethicone) och mineraloljor (paraffin) för att göra håret blankt och fint. Men de lägger sig som ett skikt över hårstråna och är svåra att få bort om man inte använder ett sulfatschampo. Så naturliga oljor är mycket bättre om man vill ha glansigt hår eftersom de tränger in i hårstrået. Slutligen ska man undvika parabener eftersom de inte anses vara alls bra för oss. Parabener används som konserveringsmedel för att produkterna ska hålla länge. Det finns de parabener som anses vara mindre dåliga och de som anses vara väldigt dåliga. De mindre dåliga är etyl- och metylparaben och de värsta är butyl- och propylparaben. De sistnämnda får inte användas i produkter som riktar sig mot barn under tre år i Danmark men i Sverige finns inget sådant förbud. Dessa parabener tros störa kvinnliga hormoner och skada mäns fertilitet så det är ganska allvarliga grejer. Och dessa två finns i hur mycket som helst! Bodyshoplotion och Helosan var två grejer som jag råkade ha hemma som innehåller dem. Ja, det finns väl i typ all tvål, schampo och lotion som man köper i vanliga affärer. Illa!

Det var inte alls meningen att detta skulle bli så långt. Jag bara rycktes med. Hejdå.

18 oktober 2012

2940

Detta magiska tal. Mycket mer magiskt än talet som Zlatte höll i pausen (såg en löpsedel). För detta tal representerar den månatliga inkomsthöjningen som jag erhållit. Kan ni fatta eller!!??!??!? Så jevvla gytt! Det är typ en apstor löneförhöjning jö. Jag kommer bli så rik! Med detta sagt vill jag poängtera att jag har haft en ganska usel lön hittills och nu äntligen kommer upp till en mer normal nivå. Plus att jag inte jobbar heltid. Men det blir iallafall lättare att få pengarna att räcka och kanske kan jag till och med gå till tandläkaren!

16 oktober 2012

Jobb och pengar, pengar och jobb

Idag var jag hos tandläkaren. Jag går hos tandläkaren på tandläkarhögskolan. Då får studenter undersöka en och så blir det billigt för de är lite långsamma. Tre undersökningar behövdes för att de skulle komma underfund med vad som behöver göras. Det kostade bara femtio spänn för alla tre. Tyvärr har de köstopp just nu, vilket innebär att jag inte får ställa mig i kö för att fixa det som undersökningarna visade att jag behöver göra. Det är för att det är alldeles för många i den kön redan. Så då ville de skriva en remiss till tandläkarlärarna men eftersom de är riktiga tandläkare så blir det normaltaxa det vill säga tusen kronor/hål. Och jag hade en gammal lagning som gått upp plus ett till litet hål som behövde fixas. Och det har jag knappt råd med på min lilla lön. Det är mycket tråkigt tycker jag. 2000 kronor bara för att få fortsätta leva ett normalt liv! Ska det vara så verkligen! Jag får väl önska mig en tandlagning i julklapp då! Dessutom undrar jag om det inte borde finnas en garantitid på lagningar. Man har ju redan betalat för att få det lagat, då ska det väl inte gå upp efter bara några år!

Men imorgon ska jag ha lönesamtal. Då kanske alla mina problem löser sig (troligen inte). Det har varit mycket missnöje på jobbet de senaste dagarna. Alla tycker såklart att just de borde fått mer. Jag tycker att löneökningen minst ska spegla inflationen i samhället så att man inte indirekt får en löneminskning. Förra året fick jag 300 i lönehöjning. Det räckte ju knappt till prisökningen av busskortet! Sen tycker jag det är viktigt att de som faktiskt gör mest på jobbet ska få mer höjning än de som väljer att inte göra lika mycket. Man måste ha någon morot att kämpa för, annars blir ju budskapet att det inte spelar någon roll vad man gör och då kan man lika gärna göra lika lite som de andra.

Så, det var det.

14 oktober 2012

Jubbe

Den här helgen är som sagt min jobbhelg. Just nu är Viveca Sten här och pratar i caféet. Men där jag sitter i min lilla infodisk är det rätt dött. Jag har städat hela engelskahyllan och plockat alla reservationer som fanns i närheten. Och nu är det 45 minuter kvar. Man längtar efter att jobbhelgen ska ta slut men sen har man ju inte helg själv! Man bara börjar om från början igen. Jag var i och för sig ledig i fredags men det hjälper ju inte nu! Så. Nu hade jag inget mer att skriva om. Haj!

10 oktober 2012

?

Ska bara berätta att vi var på wrestling i helgen. Jag satt som ett frågetecken hela tiden. Jag fattade ingenting. Det kändes precis som roliga timmen i lågstadiet när några skulle spela teater och så hade de inte övat så det slutade med att de i princip lekte till publik. Jag skulle kunna berätta en lång historia om varför jag inte gillade det men jag lägger upp en gif som inte säger någonting istället:


Helgen innan det var vi på Roller Derby för Johanna var med och spelade och hon ville bjuda oss för att hon brukar få låna vår bil. Jag fattade inte riktigt reglerna. De bara åkte runt runt runt och trillade hit och dit och sen bytte de håll helt oprovocerat. 

Här är en bild som symboliserar detta ganska bra:



Men ändå kul att ha sett. Två helt nya aktiviteter på två helger! Vad ska jag då hitta på den här helgen tro! Jo, jag ska jobba! Ha!

5 oktober 2012

Sluta ha borrelia!

En gång för ett par år sedan skrev jag ett skämtsamt inlägg om att jag trodde att jag kanske hade borrelia för att jag hade en konstig rund blåmärkeslik grej på benet och efter det har min blogg överflödats av folk som googlat på ordet borrelia. Mitt toppsökord är just borrelia. Med detta inlägg hoppas jag lite kunna dementera denna felaktighet. Inte för att det gör något om folk tror att jag haft borrelia, men jag har inte haft borrelia och jag vill inte att någon ska förlita sig på min blogg i sin jakt på e-diagnoser! Om du misstänker att du har borrelia, sluta googla genast och ring Sjukvårdsupplysningen på nummer 1177! Det är en farlig sjukdom!

Denna skärmdump gjorde jag för någon månad sedan, men ändå. Ändå!

29 september 2012

Bokmässan

Nu ska jag berätta om Bokmässan. Jag skulle alltså åka till Bokmässan i torsdags. I onsdags hade jag fortfarande inte fått någon biljett av min teamledare så när vi hade bokfrukost frågade jag när man skulle få den. Då sa hon: "Men de delade jag ju ut på era skrivbord för längesedan!" Men jag har minsann inte fått en enda biljett till någonting på mitt skrivbord. Hon sa att hon kanske hade råkat lägga den på Emmas bord eftersom det var min plats förut men Emma är i New York och har ingen användning av någon bokmässebiljett över huvud taget. Så då letade jag igenom vartenda papper som låg på skrivbordet och även pappersinsamlingen och sen letade jag igenom vartenda papper som låg på Emmas skrivbord men det fanns ingen biljett någonstans. Notera att det inte bara var en inträdesbiljett utan även en seminariebiljett för en sisådär 1500. Tråkigt men sant. Då fick min teamledare gå och ta ut av sina egna pengar så länge så jag kunde köpa mig en biljett på plats. Så långt var allt okej. 

Dagen efter gick jag upp klockan 05. Tåget gick från Triangeln 06.02 och jag var där i god tid. Men det stod inte 06.02 mot Göteborg på skylten utan 06.08 pågatåg mot någonting. Jag började ana oråd. Kollade avgående tåg: 06.02 mot Göteborg - inställt. Ingen mer info. Aj då. Vad nu? Hade ju plats på det tåget och skulle träffa Camilla. Tänkte att det kunde vara så att de hoppat över Triangeln och började turen från Centralen. Det har ju liksom hänt förut. Kollade mobilappen. 06.08 från Malmö C till Göteborg. Jag tänkte snabb buss och rusade mot busshållplatsen. Det kom en buss. Den skulle inte till Centralen. Nästa buss gick om tre minuter. Det var för sent. Jag såg en taxi utanför Hilton. Jag slängde mig in i den och ropade: "Jag har bråttom till Centralen!" Jag hade sex minuter på mig. Vi hamnade bakom en postbil som körde lååångsamt. Vi fick stanna vid vartenda rödljus. Tre minuter kvar. Jag betalade 65 kronor och sprang iväg. Klockan var 06.08 men tåget stod fortfarande kvar på tavlan. Ilade ner för rulltrappan. Tåget stod inte längre kvar på tavlan. Tåget hade gått. 

Jag lommade snopet upp till Skånetrafiken. Frågade varför tåget varit inställt från Triangeln. Jo, det var ändå så sent så det var ingen mening att köra det. Kunde lika gärna ta ett nytt tåg och köra det från Centralen istället. Men vaddå ingen mening? För mig var det jättemycket mening! Jag hade plats på det tåget och skulle möta en kompis på det tåget! 07.02-tåget är alltid proppfullt! Skulle fått stå hela vägen till Göteborg. Jag blev jättesur och tog en buss hem och gick och la mig. 

För en liten stund började jag nästan tro på ödet. Det kan ju inte ha varit meningen att jag skulle till Bokmässan i år. Först ingen biljett och sedan inställt tåg. Jag tänker att det nog skulle hänt något hemskt om jag åkte dit. Tur att jag inte gjorde det.

28 september 2012

Kärlek börjar alltid med bråk

Så här såg det tydligen ut på vår sjuårsdag förra fredagen:


I nästa inlägg ska jag berätta om Bokmässan.

6 september 2012

Dramatik

Idag föll en äldre dam i en trappa på jobbet och bröt benet. Jag höll precis på att diskutera med en rullstolsburen om varför våra handikapptoaletter är låsta. Jag förstår ju att det inte är så kul att vara tvungen att be personalen öppna varje gång men innan jag började hade de tydligen problem med missbrukare som hängde där inne. Det kanske är bättre med en ledig och ren toalett även om man måste be om att få den upplåst? Han verkade dock inte hålla med om det alls. Hur som helst råkade jag se i ögonvrån hur hon föll (hon var på sista trappsteget så det var inget långt fall åtminstone), och hamnade på golvet och bara låg kvar. Jag skrek till mannen: "Jag måste gå nu för någon ramlade i trappan!" Och han bara: "Okej, kan du stänga dörren?" Och jag bara: "Okej!" Jag hade ju ingen aning om vad som hände. Det kunde varit en hjärtinfarkt eller hjärnblödning eller vad som helst.

När jag kom fram såg jag att benet var helt av vid vristen. Alltså helt av. Foten pekade liksom åt fel håll. Fatta äckligt! Nina och några besökare kom också rusande. Och jag skrek: "Ring ambulansen! Okej! Jag ringer ambulansen!" Smart av mig tyckte jag. För då verkade jag driftig samtidigt som jag slapp prata med damen och se hennes ben. Det fick de andra göra. En kvinna var sjuksköterska eller något liknande så hon tog hand om henne. Sen tyckte jag det tog skitlång tid innan ambulansen kom. Det var väl inget brådskande fall kanske. Men ändå! Så himla hemskt att ha henne liggande där med benet pekande på ett helt onaturligt sätt. Hon var nog rätt chockad för hon var så lugn. Jag tror inte hon hade sett sitt eget ben som tur var.

Dramatik på högsta nivå alltså.

4 september 2012

Två konstiga saker som hände i helgen

1. Jag cyklade genom Rosengård och kom fram till att jag aldrig varit där förut och att det var skitnära ju! Typ precis bakom Studiefrämjandet. Jag har varit i Rosengård Centrum och handlat på Citygross samt besökt biblioteket, men annars, nothing. Det var konstigt av mig. Och segregerat! Usch.

2. Jag blev dissad för att jag är tjej. Vi var på fest hos Henriks chef (som bor bortanför Rosengård) och där hamnade jag i ett samtal med en kille om Spotify och jag sa att jag inte är van vid gränssnittet eftersom jag bara använder det genom mitt squeezecenterprogram. Han visste inte vad det var så jag förklarade det. Då sa han: Alltså inte för att vara sån men har du kopplat in den helt själv? Det var konstigt av honom. Och sexistiskt. Usch.

1 september 2012

Peaches

Igår var Henrik och jag och kollade på Peaches som av någon konstig anledning spelade i Helsingborg av alla ställen. Det var en liten festival ute i någon industrihamn. Inte så mycket folk. Men det var bara bra. Jag ville bara se Peaches och sen åka hem. Vi stod längst fram i mitten. Bästa bästa! Nu kan jag äntligen stryka en sak från livets "att göra"-lista, eftersom jag missade henne på Hultsfredsfestivalen det året jag plankade in och därför bara kunde hänga på campingen. Hon var helt skogstokig och hade tjugo bröst med barbiehuvuden som bröstvårtor och så sprutade hon ut sex flaskor champagne över publiben. Jag har fortfarande champagne i hela håret. Men men, inte varje dag man får duscha i champagne!












Free Pussy Riot!

7 augusti 2012

Värmland

När vi varit hemma någon dag var det dags att köra upp till Värmland och hälsa på Henriks familj. Det vill säga, jag körde, Henrik var DJ.

Träffade Wilma.

Och Alice.

Stannade till på Bogarts nöjesbutik/Redneck tattoo i Deje. 

Hängde hemma hos Henriks syster.


Festivalade lite med systern.

Lyssnade på Vånna Inget som spelade på Båten.

Förfasades över (och hånade) falafelpriserna.

Hälsade på Henriks mammas hund, Koj.

Hängde hos Henriks bror som fyllde år.

Hade ett rådjur i trädgården.

Del 2.

5 augusti 2012

Fusion Festival

Alltså nu är det nästan skandal så längesen jag bloggade! Tänkte lägga upp lite bilder från sommaren men jag har så många så tänkte försöka dela upp det lite. Börjar med festivalen i Tyskland som vi var på. Finns dock inte så många bilder därifrån för vi orkade inte släpa runt på kameran.


Kasta boll.

Bubbeldöden.



Jag gick runt hur länge som helst och tänkte att alla var så himla trevliga som log och skrattade mot mig hela tiden. Så kom jag på att jag hade ugglemössan på mig...

8 juli 2012

Shit

Fy vad ansträngande det är med semester! Jag har inte haft en lugn stund på två veckor. Känns som om jag varit borta från jobbet ett år ungefär. Men ska tillbaka imorgon. Jag har glömt hur man gör när man jobbar! Hur ska detta gå? 

Semestern började med en lugn (faktiskt) midsommar här hemma, sen var det bara att börja packa inför festival i Tyskland där min mobil drunknade i en storm. Sen hem och och fixa bilen och köpa ny telefon och så vidare till Karlstad. Kom hem igår kväll, stack direkt på fest hos Ante och idag är jag jättebakis och har inte gjort ett dugg och skulle vilja fortsätta med det några veckor till, känner jag.

Det är alldeles för jobbigt att skriva så nu måste jag sluta. Får berätta mer en annan dag. Hoppas ni har det bra!

19 juni 2012

Blandat MÖÖG

Någon har brutit sig in i vår biiiiiiiiiil!!!!! Buhuhu! Vilken ondska! Fast vad vi har märkt har de inte tagit något. Vilket nästan bara gör det ännu mer onödigt. Vad hade de väntat sig mer än en gammal bilstereo? Bilen är för fan från 1989! Trodde de att det skulle ligga 20 000 i kontanter där i eller vad? Trodde de att vi skulle ha en superavancerad stereo för 5000 spänn? Hela bilen kostade ju 5000 spänn! De slog sönder den lilla rutan som är i fönstret på förarsidan för att kunna ta sig in. Som jag sagt förut har jag väldigt svårt att förstå hur man kan ge sig på folk som uppenbart inte är speciellt rika. Om jag var kriminell skulle jag helt klart vara mer av Robin Hood-typen. Ta från de rika och ge till de fattiga liksom. Men nu är jag inte kriminell och det är väl tur det. Det verkar så himla jobbigt och tråkigt. Och töntigt.

I övrigt har jag haft lönesamtal. Det gick helt okej faktiskt. Jag tillhör "snedsitsarna", det vill säga vi som kom in på en väldigt låg ingångslön för att de var så fattiga just då och i år har de bestämt sig för att satsa på oss. Det tycker jag låter himla bra det. Fast vad det sen kommer betyda i summor har jag ingen aning om och får antagligen inte veta förrän i höst.

Och så har jag, faktiskt, tränat nu i fyra veckor, tre gånger per vecka, 45 minuter per gång. Styrketräning mest, med lite kondition som uppvärmning. Är så stolt! Ska bara se till att fortsätta också. Men det går rätt bra, bara man kommit in i det och vant sig vid att sticka iväg direkt efter jobbet. Ingen paus, ingen vila, ingen mat, bara gå direkt, medan man är uppe i varv. I och för sig brukar inte jag vara så värst uppe i varv efter att ha suttit på tåget i trekvart men iallafall mer än om jag satte mig hemma i soffan och hängde när jag kom hem. Då skulle det aldrig gå.

14 juni 2012

Politik är de nya religionerna

Jag blev så lättad igår när en person från ett specifikt land hade fått lämna häktet. Hon har suttit där svinlänge och läst varenda bok vi har på det specifika landets språk. Jag hade dåligt samvete varje gång jag kom och det enda jag kunde ge henne var böcker på lättläst svenska. Det finns ett par stycken till som suttit där hur länge som helst. Det är lite deprimerande. Jag tycker det är skönt varje gång jag märker att folk har försvunnit. 

En annan som suttit där väldigt länge ville ha "romantic books" sist jag var där så då plockade jag ihop lite romantik till honom, men sen när jag kom tillbaka sa han att de hade varit dåliga (fast han hade ju blivit tvungen att läsa dem ändå). Han ville liksom ha "romantic books". Jag började ana vad han var ute efter så den här gången gav jag honom lite Charles Bukowski och Elfride Jelinek. Vi har inte så jättemycket romantisk litteratur på engelska, tyvärr. Dessutom har jag inte läst just dessa själv så jag vet inte alls hur de är. 

En på mitt jobb har fått ett spam-brev. Alltså ett brev hem till brevlådan. Det stod att en väldigt avlägsen släkting hade dött och nu skulle de ärva 950 miljoner dollar. Och så skulle de skicka sina uppgifter för att erhålla pengarna. Advokaten skulle "bara" ta 10%. Liksom, vem skickar spam-brev hem till folk? Det är ju jätteknäppt. 

En annan knäpp sak är att OS i England är budgeterat till 102 miljarder kronor. Jag tycker det är helt sjukt egentligen. Tänk vad man skulle kunna göra med dessa pengar! Man skulle ju nästan kunna utrota världssvälten! Och istället ska några rika människor hoppa runt i olika fysiska aktiviteter och så ska folk titta på och sen får de ännu mer pengar för det. Är det verkligen rätt? Om jag hade 102 miljarder kronor skulle jag iallafall inte satsa på att arrangera OS. Jag skulle hellre hjälpa svältande människor.

Igår kom jag på en teori om att politik är den här tidens religion. Vi kan inte tänka oss det nu men i framtiden kommer vi kanske ha en helt perfekt politik så att alla är nöjda och då kommer vi inte behöva olika politiska åsikter längre, precis som religioner allt mer har förlorat sin innebörd för många. För istället för att tro på en gud så tror vi här i västvärlden på en politisk inriktning. Det är liksom det som skapar motsättingar här idag. I framtiden kommer vi kanske lägga ner vår energi på något annat. Undrar vad. Det är bara en teori.

11 juni 2012

Petronella 1 år

I helgen körde vi (läs: jag körde, Henrik satt bredvid) upp till Bottna och gick på 1-årskalas. Ännu en barn- och naturkavalkad kommer således här (vilket innebär att du som inte är intresserad av barn och natur rekommenderas att hoppa över det här inlägget):


Kaninen.








Jag tror de ringde varandra på morgonen och bestämde outfit.













Cider är mumsigt.

Titta vilken snygg pojkvän!