28 augusti 2010

Djävulens musik

Hela veckan har det stått en massa indianer på vår gata och spelat sin infernaliska panflöjtsmusik till förbannelse. Det går inte att komma undan det någonstans i lägenheten. Jag har provat allt, till och med öronproppar, men musiken tränger igenom dem. Den sipprar in i varenda por och besudlar min stackars lekamen med sitt panflöjtsbudskap från helvetet. Häromnatten när jag skulle sova kunde jag fortfarande höra dem inuti mitt huvud. De har besuttit min kropp och själ. Jag är förlorad. 

Samma, eller andra, indianer, vem vet? vem bryr sig? Alla spelar de samma fördömda musik som jag inte ens önskar min värsta fiende att behöva utstå.

27 augusti 2010

Frostar av

Idag har vi fått hem ett lånekylskåp med minifrys av MKB. De blev helt chockade när jag öppnade dörren och frågade om jag låg och sov. Nja, inte direkt, men jag är lite sjuk, sa jag då. Då vågade de knappt gå in. Är ju bara lite förkyld. Så nu håller jag på att frosta av frysen. Tänkte det var lika bra medan man ändå har en till frys. Det lär ju inte hända igen. Electrolux ringde imorse och sa att de skulle komma den 7 september. Är inte det lite lång tid för att fixa ett kylskåp? 

26 augusti 2010

Kylskåpsdöd

Idag när jag skulle äta frukost var filmjölken alldeles varm. Hela kylskåpet var alldeles varmt. När jag kom hem från utbildningen var det fortfarande varmt. Då la jag alla grejer i frysen och ringde MKB. De sa att det är garanti på kylskåpet så de måste få hit Electrolux för att fixa det och det kan ta ett par dagar. Ett par dagar! Det är ju fredag imorgon, vilket betyder att ett par dagar blir tidigast på måndag. Inget kylskåp! Vojne vojne vad ska man ta sig till? Just nu till exempel, tänkte jag ta en macka, men allt pålägg är ju fryst! Fan vad jobbigt.

Uppdat: om man går in på Electrolux hemsida för att leta upp manualen upptäcker man att de tar betalt för den! Typ 10 dollar! Vad är det här?

25 augusti 2010

$$$ (hur gör man ett eurotecken på datorn?)

Henrik fick en riktigt phet lön idag. Ja, det var ju två löner egentligen. Massa massa pengar! Tyvärr så fick jag själv... ingenting. Pengarna från Tomelilla kommer ju inte förrän nästa månad. Men jag har fått ett vikariat på en filial i höst som kommer fylla upp min fasta tjänst till heltid. Jag ser fram emot en höst i lyx och flärd. Två heltidslöner/månad kommer vi dra in. Har det någonsin hänt förut? Jag vet inte. Jag tänker på allt jag ska konsumera som jag inte kunnat konsumera på så länge. Vi ska börja storhandla igen. Jag drömmer om en fylld frys. Sen tänker jag slänga hälften av alla mina underkläder och köpa massa nya fina. Och jeans! Jag har inte köpt ett par jeans på två år. Ja, det var väl ungefär det. Kräver inte så mycket mer av livet haha.

Men det kommer nog bli hårt i början. Jag har inte jobbat heltid på två år och då höll det bara i fyra månader eftersom jag fick ett cancerbarn på halsen och gick ner i tid. Dessutom låg jobbet fem minuter med cykel från mitt hem. Nu ska jag pendla till Helsingborg varje dag. Men det ska bli spännande som bara den. Nästa vecka börjar det på allvar!


24 augusti 2010

Vi två, sjutton år

Kan inte sova. Borde sova. Ska på utbildning i Helsingborg imorgon, inför det nya jobbet som börjar nästa vecka. Men medan jag väntar på att bli trött tänkte jag, inspirerad av Jennie, bjuda på lite sjuttonbilder. Eller ja, gymnasiebilder. Jag minns inte vilka jag är exakt sjutton på. Jag har lyssnat på sjuttonmusik hela dagen. Det började med att Hanna fick alla Håkanskivorna när hon fyllde år, och sen Winnerbäckkonserten igår. Så idag har det blivit bara dessa två samt Kent i högtalarna här hemma. Det finns så många textrader som fortfarande får mig att bryta ihop totalt. Jag började gråta lite idag efter maten när Henrik och jag lyssnade på Kents 747. Du är värd att dö för. Ni kan skratta om ni vill. Håna oss. Vi rör oss ni står still. Och hela Magiskt, men tragiskt med Håkan får håret att resa sig på kroppen. Det är sjuttonkänslorna som kommer tillbaka.

Tio år och nästan tjugo kilo sedan (buhu).

Halloween 1999.

I Köpenhamn.

Påhälsning i Malmö.

Jag och min pojkvän Markus.


Alla är äldre nu, och ser efter varann, de har molnen i famnen, 
men du skriver ord som MORD i handen (såå svår).

23 augusti 2010

Malmöfestivalen - söndag

När jag kom hem från Växjö igår begav vi oss ut på stan och festivalen för att spana in lite band.

Melissa Horn vid Posthusplatsen. Aldrig hört henne förr men det var väldigt finstämt.



Gaby and the Guns. Överraskande bra! Har velat höra dem sedan Arvikafestivalen förra året men då ville ingen följa med och sen har det inte heller blivit av. Förrän nu!

Lars Winnerbäck på Stortorget. Min ungdoms hjälte. Tyvärr blev det inte så många låtar från de två album jag brukade lyssna på. Kom änglar, Ingen soldat och Kom ihåg mig funkade dock rätt bra som substitut.


I Ingen soldat drog han till med värsta gospelkören.

Bonusbild på en nyduschad Henrik. Snygging.

Hanna 18 år

Födelsedagsbarnet var bakfull. "Sofie, fixa det!" sa hon.

Mamma.



Fredrik och Evert i hammocken.







Hanna är känd i sin vänskapskrets för att gilla Marabou mjölkchoklad. Hon fick sammanlagt ett kilo. "Prata inte om choklad", sa hon.





Födelsedagsmiddag: baconinlindad kycklingfilé med pestopasta.




Fredriks Hanna.



På söndagen hade vi lite födelsedagsfika. Då var Adam, Hannas pojkvän, med.

Födelsedagspresenter från mig: jeans och tröja (klänning) från H&M och halsband från Gina Tricot.

21 augusti 2010

Småland

Jag är i Växjö och hänger. Min lillasyster fyllde 18 i torsdags så vi ska fira henne idag med en liten familjetillställning. Igår var jag först hos pappa och sen hos Anna.

På väg till pappa gick jag en promenad genom Sandsbro. Här vid bryggorna i Toftasjön brukade jag leka jättemycket när jag var liten.

Och här är hängbjörken som jag brukade klättra i. Men då stod inte vattnet så högt.

Pappa hade en tillfällig tiger hemma.

Han hette Misse.

Sen var jag hos Anna. Här är Aris, hennes sambo. Hallo Tin! sa han när han kom hem från en fisketur vid Växjösjön.

Här är Anna. Hon tittade lite avmätt upp på Aris när han fjantade sig.

Han sa att jag ljög när jag sa att jag inte förstår indonesiska.

Jag ljuger inte alls det, sa jag.

Du måste prata svenska när vi har gäster! sa Anna. 

Sen började hon frysa. Sen åkte jag hem till mamma.