Jag behöver en ny hatt. En sån som jag har på bilden på ett ungefär. Jag glömde nämligen den på en fest hos David och Anna och sen åkte de till Tasmanien så nu ligger den nedpackad i en kartong hos Annas mamma i Tygelsjö. Det var i höstas. Så jag har inte haft nån hatt sen dess. Nu vill jag ha en.
För övrigt har jag gått runt sen jag kom hem från Nacka i fredags kväll och förundrats över vilka FREAKS det är som engagerar sig fackligt. Det var den galnaste skara människor jag någonsin stött på. Om det inte var så att de såg totalt outrageous ut så betedde dig sig totalt outrageous. De allra flesta både såg och betedde sig totalt outrageous. Tyvärr gjorde nog jag inget bra intryck heller precis. Men det är väl för att jag helt simpelt tycker att man kan vara seriös men ändå lite skämtsam. Man måste väl inte ta allting på dödligt allvar liksom? En tjej kom fram till Karin och mig under en paus precis i början och frågade vad vi hade för förväntningar på kursen. Hon och Karin pratade lite fram och tillbaka och så sa jag: ASSÅ JAG VILL IALLAFALL HA ETT NYCKELBAND ANNARS BLIR JAG ASFÖRBANNAD JAG BEHÖVER VERKLIGEN ETT NYCKELBAND ASSÅ MITT ÄR HELT TRASIGT. Då bara tittade hon på mig och sa: Okej, nu har vi nog avhandlat det här. Nu går jag och tar frukt. Och efter det bara fortsatte det i samma stil. Allt jag sa blev helt fel i sammanhanget. Och Karin verkade känna samma sak för en gång sa hon: Vad är det här för människor egentligen? och: Vi kan lika gärna vara tysta för alla tycker ändå att vi är helt dumma i huvet.
Men förhoppningsvis lärde jag mig något på utbildningen ändå. Och jag kommer fortsätta att inte ta livet på dödligt allvar för det tycker jag är bra. Man kan faktiskt vara seriös i mycket ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar