27 maj 2012

Livet leker eller liket lever

Hela våren har jag varit så trött så trött men nu känns det helt plötsligt som att jag kommit ut ur mitt ide och levt upp. Jag är pigg och har energi och går till och med upp före Henrik på helgmorgnarna. Det känns väldigt bra. Det är så tråkigt att vara trött jämt. Jag tycker fortfarande inte det är så himla kul att gå upp när jag ska till jobbet men det är väldigt mycket lättare nu än för ett par månader sedan.

Igår stack Henrik iväg till Tomelilla och jag och Carro och Christian gick på vintagemässa på Tangopalatset. Det fanns en hel del fint men det blev lite overload på något sätt. Alla gick runt och skulle vara så jäkla vintage så jag blev nästan knäpp. Kändes som en maskerad. Själv hade jag min knallgröna leopardmönstrade klänning. Den är så långt ifrån vintage som det bara går, trots att den faktiskt är begagnad. Men begagnad/second hand är väl inte riktigt lika fint som "vintage" fast det egentligen borde vara samma sak. Hur som helst så träffade vi Beki där. Hon jobbade med att hjälpa en kompis som hade nåt klädmärke. Hon fnissade och kramade oss och sa att hon mådde jättebra. Lite skillnad från sist vi försökte kontakta henne. Då låtsades hon som att vi inte fanns.  Men jag är väldigt glad att hon mår bra. Det förtjänar hon.

Precis utanför mässan hade någon skrivit "Gårdsloppis" på marken och eftersom vi inte hade några planer följde vi pilarna och hittade en mysig liten innergård med en väldigt liten loppis och eftersom utbudet var så begränsat och allt var så billigt så gick jag därifrån med en t-shirt och en klänning, allt för en 50-lapp. Carro köpte ett par Leejeans för 30 spänn. 

Sen gick vi till Pizzeria Rex vid Nobeltorget och köpte pizza som vi tog med och åt i Folkets park. Det var mumsigt. Otur bara att det började regna. Tur att vi kunde söka skydd under några buskar. Carro och jag köpte batiksaker sen. Det är så himla roligt att göra batik! Fast vi har inte gjort det än, den här gången, men jag ser fram emot det. På kvällen gick vi ut och dansade till en thailänsk kvinnlig DJ på Klaffbron. Hon var bra men resten av klientelet var inte så kul. De var typ 19 år allihop och ville nog helst lyssna på det där svenska vinnande bidraget i melodifestivalen hela kvällen. De förstod inte att uppskatta DJ:n alls. De brölade och stapplade runt på sina platådojor och var allmänt tonårsbrunstiga. Ack den ungdomen! Sån har jag minsann aaaldrig varit!

Lite bilder:

Mässa, regnskydd, blomster.

2 kommentarer:

M-a sa...

Fina bilder. Den sista är ju helt fantastisk : )

Kristin sa...

Ja jag är väldigt nöjd själv :)