13 februari 2012

En långvarig förkylning

Har ni sett Jean- Pierre Jeunets film En långvarig förlovning? Min förkylning är ungefär som deras förlovning, det vill säga långvarig. Bra film i övrigt! Ni kanske tycker att jag är gnällig? Ni har rätt, jag är mycket gnällig. Men när man inte kunnat sova på ett antal nätter på grund av att man hostar lungorna ur sig så tycker jag man har rätt att vara lite gnällig. I natt fick till och med Henrik nog. Han tog sitt pick och pack och flyttade in i gästrummet. Då är det illa. Han brukar kunna sova sig igenom det mesta annars. 

Så idag gick jag till vårdcentralen. De hade barn uppe på taket som kastade snöbollar på förbipasserande. Jag kraxade med min svaga sjukdomsstämma och hötte med näven åt dem. De måste blivit skräckslagna. Eller inte. Men de slutade iallafall. 

Inne på vårdcentralen fick jag veta att jag nog har ett virus. Ett långvarigt virus. Dessutom har jag feber. Jag har haft feber i en vecka nu! Hur länge kan man ha feber egentligen? Jag sa till läkaren att jag tänkte gå till jobbet imorgon. Han tittade på mig som om jag inte hade alla mina röda och vita blodkroppar på plats i kroppen (eller vad nu läkare tittar efter) och sa att jag nog helst skulle vara feberfri först, och så sjukskrev han mig i en vecka och gav mig recept på Cocillana. Han försökte nog lugna ner mig. Men jag är lugn. Lite för lugn och seg faktiskt. Eller matt och svag, beroende på hur man ser det. Dock väldigt uttråkad. Och så tänker jag på mina stackars fångar som fortfarande inte fått sina böcker. Tur de har platt-TV.

Sitter och lyssnar på Gaby and the Guns. De är väldigt bra. Tyvärr har jag bara fem låtar så det blir lite tjatigt. Men denna får bli dagens låt (videon är inte så bra så ni kan nöja er med att lyssna):

Inga kommentarer: