När jag är arg så brukar jag aldrig tänka att jag ska gå och lyssna på den och den låten bara för att jag är så arg. Jag är inte arg ofta alls och när jag är det funderar jag inte alls på musik. När jag bodde i Växjö året efter gymnasiet och jobbade som städare så lyssnade vi alltid på Gold FM i städbilen. För er som inte vet är det typ en radiokanal med gamla 60-talsklassiker. Jag gillar 60-talsmusik. Men till en viss gräns. Jag satt där och lallade hela dagarna och när jag kom hem var jag så trött på skiten att jag var tvungen att lyssna på Refused varje kväll. Bara för att få lite kontrast. Men jag var ju inte direkt arg? Jag ville bara höra lite arg musik till skillnad från all gladpop. Men nu, om jag är arg, skulle jag kunna tänka mig att lyssna på lite Prokofjev. Det skulle nog passa bra. En fin bild på mannen gör ju inte saken sämre, eller så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar