20 december 2011

5 575 269 000 000 kronor

Så mycket säger de att irakkriget ska ha kostat. Varken jag eller Henrik visste hur man uttalar denna ofantliga summa i bokstäver. Det var mer än miljard iallafall, men vad kommer sen? Triljon? Nä, biljon var det, fick vi reda på lite senare. Det var ju en himla tur. En triljard hade ju varit lite väl mycket. En sketen biljon gör väl däremot varken till eller från. Eller 5,6 biljoner då. En piss i oceanen om ni frågar mig. Sen att det dog några hundra tusen civila... ja vaddå? Vet inte ens vad jag ska skriva om detta.

Jag är skitdålig på att blogga. Jag vill egentligen men jag orkar aldrig. Sen finns det inte så mycket att skriva om just nu heller. Det är bara jobb, och mörker. Buhu. På torsdag är det årets mörkaste dag. Och på jobbet är det lite kaos. Vi håller på att RFID-tagga alla böcker. Det innebär att vi klistrar in ett litet chip i varenda bok. Fatta vilket jobb det är! Jag tror inte man kan förstå hur många böcker det faktiskt blir som man måste gå igenom. Jag vet inte ens hur många böcker vi har men det är en jävla massa, det säger jag er. Nu är det i och för sig så att vi anställt unga människor som får göra merparten av detta jobb, men det man inte tänker på är alla böcker som återlämnas. Det är så sjukt många! Och då måste de chippas innan de ska ut på hyllorna och är man biblioteksvärd måste man hinna chippa i takt med att det kommer in böcker och man kan bli galen för mindre. Så just nu hjälper det inte ett dugg att det alldeles alldeles snart är jul för folk lämnar tillbaka böcker som tokiga. Som om deras sista stund var kommen och det absolut sista de vill göra i livet är att lämna tillbaka sina biblioteksböcker. 

Förra veckan hade vi julfest. Det var min andra julfest på det här jobbet. Snart har jag jobbat där i 1,5 år. Så länge har jag aldrig jobbat någonstans förut. Det känns fint. Och snabbt har det gått också. Första julfesten var i bibliotekets regi, denna stod någon annan del av Kulturförvaltningen för. Jag vet inte vilken, men kulturchefen var något slags värdinna/konferencier iallafall. Och så blev vi serverade en tallrik med rå fisk till förrätt. Ni kan ju tänka er hur mycket jag åt av den. Just det, ingenting. Satt och hoppades på huvudrätten, men den visade sig bestå av en tallrik kött. Ingenting till. Inte ens en liten potatis- eller brödbit! Inte ens grönsaker, bara en liten ynklig klick rödbetssallad. Hemskt ledsen, men GI är ingenting för mig. Inte ett dugg faktiskt. Kan nog inte tänka mig något värre än att äta en tallrik kött utan något till. Så jag fick ingen middag. Hade gott sällskap av två av chip-tjejerna som hade glömt anmäla att de var muslimer. Till efterrätt fick vi en mandelform. 

Har vägt upp denna hemska upplevelse med att baka julgodis idag.

Cornflakesgodis!

5 kommentarer:

erikapik sa...

tycker det sa ganska mycket om vår värld det där att de hade glömt att anmäla att de var muslimer. Annars vill jag bara tillägga att jag hade kunnat ta din plats, tycket det låter som en underbar måltid!

Kristin sa...

Jag förstår inte vad du menar...?

erikapik sa...

det där med att bara förutsätta att alla äter kött/gris. Det är ändå en gaanska stor del av samhället numer som är veg/muslim eller av andra skäl vill äta annorlunda. Tyckte du formulerade det så bra med att de glömt anmäla att de var muslimer. Fick genast en bild av 30-talet osv. Alltså: ingen kritik från min sida, jag tyckte det var bra skrivet!

Kristin sa...

Jag tänkte att du menade så, men man kunde också tolka det som att du tyckte: "Jäkla muslimer, de bara förväntar sig att man ska anpassa sig efter dem hela tiden! De borde ta seden dit de kommer!" (Haha)

erikapik sa...

Haha! Eh nä