Skit

Jaha, nu har jag läst på lite mer och kommit fram till att Urtekrams schampo ändå innehåller sulfater fast under det luriga namnet "försåpad kokosolja". Dessutom innehåller deras balsam cocoamidopropyl betaine som är en allergen syntetisk kemikalie. Det var ju synd. Jag fattar inte att jag inte kan få köpa sulfatfritt schampo om det är det jag vill ha, utan att bli lurad? Vad hände med den där valfriheten som är så poppis nu för tiden? Läser man den engelska innehållsförteckningen står det i och för sig att det innehåller sodium coco sulfate men när det finns en svensk innehållsförteckning så läser man ju den! Och sodium coco sulfate är i princip samma sak som sodium lauryl sulfate som är boven i själva schampodramat.

Så nästa gång får det bli ett helt annat märke. Jakten fortsätter!

Farliga grejer

Jag har sakta men säkert börjat byta ut alla typ hygienprodukter mot ekologiskt. Jag är uppfostrad med att tänka ekologiskt, typ när det gäller sopsortering och energisparande och sånt, men nu har jag tagit ett steg till! Men det är lite läskigt med exempelvis schampo och deo. Kommer håret bli fett efter en halv dag? Kommer jag lukta svett? Hittills tror jag det gått ganska bra. Googlade på ekologisk deo och hittade någon hälsotidning där de testat massa olika och betygsatt så just nu kör jag Rosenserien. Och det känns inte som att jag luktar svett än. Vad gäller schampo och balsam tipsade Carro om Urtekram. Finns i massa olika sorter. Jag tog tea tree för känslig hårbotten. Sen köpte jag ett nytt hårspray på Kick's. Vet inte hur ekologiskt det är men jag frågade vad de hade som var någorlunda miljövänligt och hon visade mig en som hette Blow Pro (fint namn eeh). Tyvärr luktar den väldigt mycket. Inte äckligt, bara mycket. Känns konstigt för mig som bara använder parfym när jag ska på festligheter, att gå runt och lukta massa strunt. Så nästa gång får det bli den andra hon sa. Den heter Lernberger Stafsing. 

I övrigt har jag börjat kontrollera innehållsförteckningen mer noggrannt. Försöker undvika sulfat när det gäller schampo (finns i nästan alla schampon) eftersom det är så starkt och slitande på håret. Hårprodukter innehåller ofta silikon (dimethicone) och mineraloljor (paraffin) för att göra håret blankt och fint. Men de lägger sig som ett skikt över hårstråna och är svåra att få bort om man inte använder ett sulfatschampo. Så naturliga oljor är mycket bättre om man vill ha glansigt hår eftersom de tränger in i hårstrået. Slutligen ska man undvika parabener eftersom de inte anses vara alls bra för oss. Parabener används som konserveringsmedel för att produkterna ska hålla länge. Det finns de parabener som anses vara mindre dåliga och de som anses vara väldigt dåliga. De mindre dåliga är etyl- och metylparaben och de värsta är butyl- och propylparaben. De sistnämnda får inte användas i produkter som riktar sig mot barn under tre år i Danmark men i Sverige finns inget sådant förbud. Dessa parabener tros störa kvinnliga hormoner och skada mäns fertilitet så det är ganska allvarliga grejer. Och dessa två finns i hur mycket som helst! Bodyshoplotion och Helosan var två grejer som jag råkade ha hemma som innehåller dem. Ja, det finns väl i typ all tvål, schampo och lotion som man köper i vanliga affärer. Illa!

Det var inte alls meningen att detta skulle bli så långt. Jag bara rycktes med. Hejdå.

2940

Detta magiska tal. Mycket mer magiskt än talet som Zlatte höll i pausen (såg en löpsedel). För detta tal representerar den månatliga inkomsthöjningen som jag erhållit. Kan ni fatta eller!!??!??!? Så jevvla gytt! Det är typ en apstor löneförhöjning jö. Jag kommer bli så rik! Med detta sagt vill jag poängtera att jag har haft en ganska usel lön hittills och nu äntligen kommer upp till en mer normal nivå. Plus att jag inte jobbar heltid. Men det blir iallafall lättare att få pengarna att räcka och kanske kan jag till och med gå till tandläkaren!

Jobb och pengar, pengar och jobb

Idag var jag hos tandläkaren. Jag går hos tandläkaren på tandläkarhögskolan. Då får studenter undersöka en och så blir det billigt för de är lite långsamma. Tre undersökningar behövdes för att de skulle komma underfund med vad som behöver göras. Det kostade bara femtio spänn för alla tre. Tyvärr har de köstopp just nu, vilket innebär att jag inte får ställa mig i kö för att fixa det som undersökningarna visade att jag behöver göra. Det är för att det är alldeles för många i den kön redan. Så då ville de skriva en remiss till tandläkarlärarna men eftersom de är riktiga tandläkare så blir det normaltaxa det vill säga tusen kronor/hål. Och jag hade en gammal lagning som gått upp plus ett till litet hål som behövde fixas. Och det har jag knappt råd med på min lilla lön. Det är mycket tråkigt tycker jag. 2000 kronor bara för att få fortsätta leva ett normalt liv! Ska det vara så verkligen! Jag får väl önska mig en tandlagning i julklapp då! Dessutom undrar jag om det inte borde finnas en garantitid på lagningar. Man har ju redan betalat för att få det lagat, då ska det väl inte gå upp efter bara några år!

Men imorgon ska jag ha lönesamtal. Då kanske alla mina problem löser sig (troligen inte). Det har varit mycket missnöje på jobbet de senaste dagarna. Alla tycker såklart att just de borde fått mer. Jag tycker att löneökningen minst ska spegla inflationen i samhället så att man inte indirekt får en löneminskning. Förra året fick jag 300 i lönehöjning. Det räckte ju knappt till prisökningen av busskortet! Sen tycker jag det är viktigt att de som faktiskt gör mest på jobbet ska få mer höjning än de som väljer att inte göra lika mycket. Man måste ha någon morot att kämpa för, annars blir ju budskapet att det inte spelar någon roll vad man gör och då kan man lika gärna göra lika lite som de andra.

Så, det var det.

Jubbe

Den här helgen är som sagt min jobbhelg. Just nu är Viveca Sten här och pratar i caféet. Men där jag sitter i min lilla infodisk är det rätt dött. Jag har städat hela engelskahyllan och plockat alla reservationer som fanns i närheten. Och nu är det 45 minuter kvar. Man längtar efter att jobbhelgen ska ta slut men sen har man ju inte helg själv! Man bara börjar om från början igen. Jag var i och för sig ledig i fredags men det hjälper ju inte nu! Så. Nu hade jag inget mer att skriva om. Haj!

?

Ska bara berätta att vi var på wrestling i helgen. Jag satt som ett frågetecken hela tiden. Jag fattade ingenting. Det kändes precis som roliga timmen i lågstadiet när några skulle spela teater och så hade de inte övat så det slutade med att de i princip lekte till publik. Jag skulle kunna berätta en lång historia om varför jag inte gillade det men jag lägger upp en gif som inte säger någonting istället:

Helgen innan det var vi på Roller Derby för Johanna var med och spelade och hon ville bjuda oss för att hon brukar få låna vår bil. Jag fattade inte riktigt reglerna. De bara åkte runt runt runt och trillade hit och dit och sen bytte de håll helt oprovocerat. 

Här är en bild som symboliserar detta ganska bra:

Men ändå kul att ha sett. Två helt nya aktiviteter på två helger! Vad ska jag då hitta på den här helgen tro! Jo, jag ska jobba! Ha!

Sluta ha borrelia!

En gång för ett par år sedan skrev jag ett skämtsamt inlägg om att jag trodde att jag kanske hade borrelia för att jag hade en konstig rund blåmärkeslik grej på benet och efter det har min blogg överflödats av folk som googlat på ordet borrelia. Mitt toppsökord är just borrelia. Med detta inlägg hoppas jag lite kunna dementera denna felaktighet. Inte för att det gör något om folk tror att jag haft borrelia, men jag har inte haft borrelia och jag vill inte att någon ska förlita sig på min blogg i sin jakt på e-diagnoser! Om du misstänker att du har borrelia, sluta googla genast och ring Sjukvårdsupplysningen på nummer 1177! Det är en farlig sjukdom!

Denna skärmdump gjorde jag för någon månad sedan, men ändå. Ändå!

Bokmässan

Nu ska jag berätta om Bokmässan. Jag skulle alltså åka till Bokmässan i torsdags. I onsdags hade jag fortfarande inte fått någon biljett av min teamledare så när vi hade bokfrukost frågade jag när man skulle få den. Då sa hon: "Men de delade jag ju ut på era skrivbord för längesedan!" Men jag har minsann inte fått en enda biljett till någonting på mitt skrivbord. Hon sa att hon kanske hade råkat lägga den på Emmas bord eftersom det var min plats förut men Emma är i New York och har ingen användning av någon bokmässebiljett över huvud taget. Så då letade jag igenom vartenda papper som låg på skrivbordet och även pappersinsamlingen och sen letade jag igenom vartenda papper som låg på Emmas skrivbord men det fanns ingen biljett någonstans. Notera att det inte bara var en inträdesbiljett utan även en seminariebiljett för en sisådär 1500. Tråkigt men sant. Då fick min teamledare gå och ta ut av sina egna pengar så länge så jag kunde köpa mig en biljett på plats. Så långt var allt okej. 

Dagen efter gick jag upp klockan 05. Tåget gick från Triangeln 06.02 och jag var där i god tid. Men det stod inte 06.02 mot Göteborg på skylten utan 06.08 pågatåg mot någonting. Jag började ana oråd. Kollade avgående tåg: 06.02 mot Göteborg - inställt. Ingen mer info. Aj då. Vad nu? Hade ju plats på det tåget och skulle träffa Camilla. Tänkte att det kunde vara så att de hoppat över Triangeln och började turen från Centralen. Det har ju liksom hänt förut. Kollade mobilappen. 06.08 från Malmö C till Göteborg. Jag tänkte snabb buss och rusade mot busshållplatsen. Det kom en buss. Den skulle inte till Centralen. Nästa buss gick om tre minuter. Det var för sent. Jag såg en taxi utanför Hilton. Jag slängde mig in i den och ropade: "Jag har bråttom till Centralen!" Jag hade sex minuter på mig. Vi hamnade bakom en postbil som körde lååångsamt. Vi fick stanna vid vartenda rödljus. Tre minuter kvar. Jag betalade 65 kronor och sprang iväg. Klockan var 06.08 men tåget stod fortfarande kvar på tavlan. Ilade ner för rulltrappan. Tåget stod inte längre kvar på tavlan. Tåget hade gått. 

Jag lommade snopet upp till Skånetrafiken. Frågade varför tåget varit inställt från Triangeln. Jo, det var ändå så sent så det var ingen mening att köra det. Kunde lika gärna ta ett nytt tåg och köra det från Centralen istället. Men vaddå ingen mening? För mig var det jättemycket mening! Jag hade plats på det tåget och skulle möta en kompis på det tåget! 07.02-tåget är alltid proppfullt! Skulle fått stå hela vägen till Göteborg. Jag blev jättesur och tog en buss hem och gick och la mig. 

För en liten stund började jag nästan tro på ödet. Det kan ju inte ha varit meningen att jag skulle till Bokmässan i år. Först ingen biljett och sedan inställt tåg. Jag tänker att det nog skulle hänt något hemskt om jag åkte dit. Tur att jag inte gjorde det.

Kärlek börjar alltid med bråk

Så här såg det tydligen ut på vår sjuårsdag förra fredagen:

I nästa inlägg ska jag berätta om Bokmässan.

Dramatik

Idag föll en äldre dam i en trappa på jobbet och bröt benet. Jag höll precis på att diskutera med en rullstolsburen om varför våra handikapptoaletter är låsta. Jag förstår ju att det inte är så kul att vara tvungen att be personalen öppna varje gång men innan jag började hade de tydligen problem med missbrukare som hängde där inne. Det kanske är bättre med en ledig och ren toalett även om man måste be om att få den upplåst? Han verkade dock inte hålla med om det alls. Hur som helst råkade jag se i ögonvrån hur hon föll (hon var på sista trappsteget så det var inget långt fall åtminstone), och hamnade på golvet och bara låg kvar. Jag skrek till mannen: "Jag måste gå nu för någon ramlade i trappan!" Och han bara: "Okej, kan du stänga dörren?" Och jag bara: "Okej!" Jag hade ju ingen aning om vad som hände. Det kunde varit en hjärtinfarkt eller hjärnblödning eller vad som helst.

När jag kom fram såg jag att benet var helt av vid vristen. Alltså helt av. Foten pekade liksom åt fel håll. Fatta äckligt! Nina och några besökare kom också rusande. Och jag skrek: "Ring ambulansen! Okej! Jag ringer ambulansen!" Smart av mig tyckte jag. För då verkade jag driftig samtidigt som jag slapp prata med damen och se hennes ben. Det fick de andra göra. En kvinna var sjuksköterska eller något liknande så hon tog hand om henne. Sen tyckte jag det tog skitlång tid innan ambulansen kom. Det var väl inget brådskande fall kanske. Men ändå! Så himla hemskt att ha henne liggande där med benet pekande på ett helt onaturligt sätt. Hon var nog rätt chockad för hon var så lugn. Jag tror inte hon hade sett sitt eget ben som tur var.

Dramatik på högsta nivå alltså.