?

Ska bara berätta att vi var på wrestling i helgen. Jag satt som ett frågetecken hela tiden. Jag fattade ingenting. Det kändes precis som roliga timmen i lågstadiet när några skulle spela teater och så hade de inte övat så det slutade med att de i princip lekte till publik. Jag skulle kunna berätta en lång historia om varför jag inte gillade det men jag lägger upp en gif som inte säger någonting istället:

Helgen innan det var vi på Roller Derby för Johanna var med och spelade och hon ville bjuda oss för att hon brukar få låna vår bil. Jag fattade inte riktigt reglerna. De bara åkte runt runt runt och trillade hit och dit och sen bytte de håll helt oprovocerat. 

Här är en bild som symboliserar detta ganska bra:

Men ändå kul att ha sett. Två helt nya aktiviteter på två helger! Vad ska jag då hitta på den här helgen tro! Jo, jag ska jobba! Ha!

Snusk!

Henrik är inte hemma idag. Han flög till Stockholm i morse för att bli bjuden på något slags mutmiddag. Sen ska han bo på hotell och imorgon ska han flyga hem igen. Jag vet inte säkert, men det kan vara detta som kallas onödiga flygresor. Men å andra sidan är vi ju inga storflygare direkt så det är väl inte vi som borde tänka på att skära ner.

Själv tänker jag på att gå och lägga mig. Jag borde städa undan lite här egentligen men jag vet fan inte om jag orkar. Och imorgon får jag äntligen lön! Tänk, jag trodde aldrig den dagen skulle komma. Men nu, snart, är den här. Jag har redan köpt ett par skor för pengar jag inte har. Det är en väldigt bra/dålig sak med internet. Man kan shoppa en massa utan att ha pengar vid shoppingtillfället. Men bara man har pengar sen så brukar det ordna sig. Om man inte glömmer betala räkningen. Det hände mig en gång. Och sen betalade jag den. Och sen fick jag en påminnelse. Men då hade jag ju redan betalat så då trodde jag inte jag behövde betala påminnelsen så jag sket i den. Men det skulle jag inte gjort för sen fick jag brev från inkasso och då hade de lagt på en avgift på 160 spänn så jag fick betala 210 kronor (Henrik fick göra det) för att jag inte betalade påminnelseavgiften för en sak som jag redan hade betalat. Knäppt! De är luriga de där. Man måste ha koll på dem!

Eftersom jag är lite uttråkad ska jag bjuda på en snuskig gammal gif. Känsliga tittare varnas!

En favoritlåt att lyssna på samtidigt får ni också:

Klapparna

Då var man tillbaka i vardagen igen då. Fast jag jobbar inte imorgon av någon anledning, men jag jobbade idag och ska jobba på fredag igen. Julen var lugn och odramatisk och gick lite för snabbt. På julafton åkte pappa och jag och hälsade på farmor på hemmet, sen hängde vi hos honom och kollade film och åt julgodis. På juldagen kom Petronella ner från Norrköping och hälsade på och jag fick åka och kolla på Hannas lägenhet för hon har precis flyttat hemifrån. Sen på kvällen kom Daniel och hämtade mig med sin bil och så åkte vi till Anna. Hon fick en grön ostkupa av mig som har stått hos mamma i ett år bara för att jag glömde den förra juldagen. Hon hade ett grönt fat hemma som passade som handen i handsken. Sen gick vi ut men det känns som att vi knappt hann dit innan sista bussen gick hem. Då träffade jag en gammal klasskamrat från typ lågstadiet som följde mig nästan hela vägen hem till mamma fastän hans föräldrar bodde liksom 90 grader åt ett annat håll. 

I julklapp fick jag massa bra saker så som en ny kattställning (i och med att den gamla brakade ihop), en gryta, koftor, raggsockor som mormor stickat, klänning, en röd polotröja, gröna mysiga sovrumsmattor och en ljusstake som morfar svarvat ihop. Av Henrik fick jag en ansiktsbehandling för det önskade jag mig. Jag har säkert glömt något... Nåja, här är en gif med lite utvalda grejer:

Och så en bonusbild på Petro med Sofie:

Och nu när det är över tänkte jag att det kanske kunde bli sommar? Vad sägs om den idén? Jag säger shoot! 

Lördagsgiffar

Lite mer kontraster:

Ta mig härifrån!

Vad gör jag här...

...när varenda atom i mig säger att jag borde vara här?

I kärlekens tecken

Tänkte designa om bloggen och satt och letade bilder när jag hittade detta:

November 2007.

Förlåt!

Jag är en jättedålig bloggare! Jag skyller allt på Henrik. Varje kväll när jag kommer hem lockar han in mig i vardagsrummet för att äta mat och kolla film och såna dumheter. Imorgon jobbar jag kväll men jag ska försöka hinna berätta för er om min spökmobil. Under tiden får ni nöja er med den här vackra giffen på mig när jag solar i min solterapilampa:

30

Henrik fyllde 30 i fredags. Vi har firat hela helgen med buller och bång, kan man säga. Inte i söndags förresten, då firade vi med vila. Vi började med att försöka åka till verkstaden med bilen men det gick inte den här gången heller eftersom de hade stängt tidigt dagen till ära. Sen åkte Henrik ut till Stora Bernstorp med Erik och köpte en sprillans ny cykel som hans pappa hjälpte till att betala. Sen kom han hem och då fick han ett paket av mig som innehöll en hoprullad kudde och inuti kudden fanns en poncho och inuti  ponchon fanns en till poncho och inuti den fanns 500 kronor som han ska få köpa någon teknisk pryl för. Henrik har tjatat om att jag ska virka en poncho åt honom i flera år nu. Jag försökte en gång men lyckades bara med kragen, sen gav jag upp, och nu är det ganska inne med ponchos. Tyvärr inte för män. Inte en enda poncho för män finns det. Om man inte räknar regnponchos. Men jag hittade en svart på Monki och så hittade jag en mer indianaktig på H&M så det fick bli båda två. Den från H&M är så fin så jag funderar på att köpa en åt mig själv också. 

Sen gick vi ut och åt på Rebell, där jag hade bokat bord. Jag tycker att det var lite väl fint och konstigt. Jag gillar verkligen inte konstig mat. Och jag gillar inte alls när man inte får kolhydrater till maten för jag gillar kolhydrater. Men det gick bra ändå. Jag blev mätt iallafall fast lite äcklad. Sen gick vi på bio och såg Tintin. Den var jättebra tyckte jag. Väldigt välgjord. 

På lördagen åt vi frukost på Sockerbiten som ligger inne i Holmgången. De var ganska sådär pop-pretto och hade döpt bakelserna efter Håkan Hellström-låtar. Och så var det dyrt. En varm choklad för 38 spänn! It's sick.

Sen överraskade jag Henrik med att tvinga på honom på en buss ut mot Södra Sofielund för att träffa lite kompisar och åka go-kart. Jag har aldrig gjort det förut och jag känner inte att det var något jag måste göra igen men Henrik gillar det och det är väl huvudsaken. Fast han körde på mig en gång. 

På kvällen kom det över folk för lite festligheter. Precis lagom många var vi. Tillräckligt många för att man skulle bli tvungen att mingla runt men inte så många så man inte kunde hålla reda på alla. Henrik fick en blond peruk, en one-piece, en jättefin lampa med inbyggd telefon, en t-shirt, öl och lite annat smått och gott. När alla hade gått hem utom Carro och Christian satt vi kvar och pratade massa ända till morgonen så på söndagen var vi såklart bautatrötta och orkade inte ta oss utanför dörren på hela dagen. 

Nu har jobbveckan satt igång och jag har känt mig på gång att bli sjuk hela dagen. Vaknade med dunkande huvudvärk och gick runt och nös hela förmiddagen. När det började kännas bättre blev jag istället så trött så jag nästan satt och somnade vid mitt skrivbord. Därför tänkte jag att jag skulle sova snart så jag vaknar upp pigg och kry imorgon klockan 06.

Dag 1 – din favoritlåt (just nu)

Sedan vi såg Portishead i Roskilde har vi börjat lyssna på alla gamla trip-hopband från 90-talet igen. Den musiken påminner jättemycket om min gymnasietid i allmänhet och mörkrummet på skolan i synnerhet. Där tillbringade vi många timmar framkallandes bilder i rött ljus, lyssnandes på kassettband. Det var tider det!

Den här låten representerar däremot hela sommaren 2011. Trip-hop blandat med etniska instrument. Jag hittade inget bra youtubeklipp så jag gjorde en egen gif med Massive Attackbilder istället. Håll till godo!

Dagens gif + låt

Igår natt kunde jag verkligen inte somna. Jag var helt klarvaken och hjärnan var helt tom. Erika säger att det beror på fullmånen och när jag kollade upp det visade det sig att det var fullmåne exakt igår. Jag har aldrig trott på sånt. Ungefär lika lite som att man ska sova med lökhalvor på öronen när man är förkyld, vilket Erika också förespråkar. Men nog om det.

Har inga nya bilder så tog en riktigt gammal från 2006. Är festfin hemma hos Henrik i Västra Hamnen. Inte så imponerande, men en fin låt!

Dagens gif + låt

Förra helgen hade vi klädbytardag. Det har aldrig varit så mycket kläder förut. Jag tror nästan att vi var lite för många för till slut blev vi bara trötta på att leta och titta mer i den gigantiska högen. Jag fick inte med mig riktigt lika mycket kläder hem som jag hade med mig dit men det var inte långt ifrån ska jag säga er. Nu har jag gjort en gif av alltihop med hjälp av stativ och självutlösare. Tyvärr blev hälften av bilderna suddiga men de får vara med ändå. Jag var lite lat och orkade inte kontrollera resultaten och nu är det försent. Glöm inte lyssna på låten samtidigt!

Breathe on, little sister

Så här känner jag inför den stundande årstiden och de kommande nio månaderna av köld och mörker. Dagens gif + låt alltså:

Dagens gif + låt

Prag (post-bilkollaps)

Efter två övernattningar i Prag var det då dags att köra vidare mot Budapest. Vi tänkte köra förbi Kutná Hora på vägen. Det var lördag och alla i hela stan skulle tydligen åt samma håll som vi. Vi stod två timmar i bilkö och puttrade. Och helt plötsligt sa bilen Anna NEJ. Det var som ett motorstopp förutom att det inte gick att starta igen. Henrik fick hoppa ur och putta in oss till kanten. Öppnade motorhuven och hällde på vatten lite här och var. Hjälpte inte. Det regnade. Vi läste i instruktionerna. Tänkte att oljan kanske? Vi knappade in en bensinstation på GPS:en. En kilometer tillbaka på motorvägen. Bara att börja knalla. I regnet. Vi köpte olja. Knallade tillbaka. Hällde i olja. Inget hände. Okej, nu är det inte roligt längre. Henrik ringde sin pappa. Jag ringde mamma. Hon gav oss numret till SOS International. Vi ringde dem. De pratade danska men skickade en bogserbil som skulle komma inom 1,5-2 timmar. Bara att vänta då. En timme tog det. Vi trodde han skulle ha lite koll på bilar, han som kom, men det hade han inte. Han bara bogserade oss till en auktoriserad opelverkstad. De hade stängt men det hängde en gubbe där. Jag vet inte riktigt vad han gjorde där egentligen men han meddelade att ingen skulle kunna kolla på bilen förrän måndag morgon. Eller bogsermannen sa det, för gubben kunde inte ett ord engelska. Han sa" There is a problem. Big problem, small problem, i don't know." Vi tyckte det var ett ganska stort problem. Han sa: "For me, no." Men han fick ändå skjutsa in oss till stan med sin stora bogserbil. Han körde oss till Chili Hostel, men de hade fortfarande fullt. Vi fick låna deras internet för att leta upp ett annat hostel i närheten. Vi tog billigast möjliga. Och sen var det bara att vänta till måndag. Inte för att det gick någon nöd på oss, vi var ju ändå i Prag, men det var jobbigt att inte veta hur det skulle gå med bilen. Gick det att fixa ens? Hur mycket skulle det kosta? Måste vi lämna bilen? Och hur skulle vi göra isåfall? Åka hem? Åka vidare med tåg? Vi var ganska deppiga.

Så här deppig var Henrik när vi var ute och åt på kvällen.

Vårt rum. Färgglatt men sunkigt. Jag kunde riktigt känna hur lopporna dansade runt. Inget eget badrum heller. Och varför tror folk att man kan använda madrasskydd som lakan? Jag tror det är bland det sjukaste jag vart med om. Jag vill inte sova på ett skrovligt madrasskydd! Det känns ju svinäckligt.

Så här deppig var jag.

Så här läskigt kan det bli om man har så lång slutartid att man hinner blinka under tiden.

Klicka på denna för att se ett konstverk.

Nästa dag tog vi oss i kragen och gick och shoppade. Åt frukost på Subway. Jay! Sammanlagt i Prag köpte jag 1 styck t-tröja, 2 styck luvtröjor (för jag har råkat göra mig av med alla såna) och 1 styck ascoola solglasögon.

Detta tyckte Henrik var jätteroligt.

Sen blev det måndag och det var dags att ringa bilverkstaden. Vi fick reda på att det var kamremmen som gått sönder. En ny skulle beställas från Ungern (ironi!) så fort vi givit vårt samtycke, och den skulle komma på tisdagen mellan 13 och 14. Suck! En dag till i Prag! Men vi samtyckte såklart. Hela kalaset skulle gå på 3339 tjeckiska kronor vilket är typ 1200 svenska. I Sverige skulle samma utförda arbete uppgå till kanske 6-7000. Så det var väl tur i oturen kanske. Så då bestämde vi oss för att spendera måndagen med att ta tåget till Kutná Hora, eftersom det var på väg dit allt började. Skulle kännas tråkigt om man aldrig fick se det då liksom. Som att bilen gått sönder förjäves eller nåt.

Deras tågstation är inte alls som vår.

Deras tåg är inte alls som våra heller.

Vår kupégranne.

Framme vid Allahelgonagravkyrkogården. Hit vallfärdade folk med sina döda efter att en abbot spritt en kruka jord från Golgata här år 1278. Till slut blev det så fullt av döda att de fick begrava alla stående (inte blev det bättre när pesten kom). På 1400-talet fick en blind munk i uppdrag att försöka inreda ett ossarium i ett kapell som de hade byggt på kyrkogården. Det blev inte så fint så år 1870 fick en bildsnidare fixa till alltihop. Det sägs att han använde ben från 40 000 människor.

Kapellet.

Efter all död var Henrik så uppspelt att han var tvungen att utföra en liten dans. Klicka på bilden för att se.

Sen åt vi en bit och sen gick vi tillbaka till stationen för att vänta på tåget tillbaka till Prag.

Köp aldrig den här colan. Det är den äckligaste colan du kan tänka dig.

Kolla vad det står på anslagstavlan (bilden blir större om du klickar på den).

Tillbaka på Hotel Citybell. Vi övergav vårt sunkiga Hostel Centre när vi fick reda på att bilen skulle bli lagad. Man kan säga att vi firade genom att ta in på hotell.

Eget badrum är fina grejer.