Vilken vecka jag har haft! Full med knäppa låntagare, trötthet, irritation och så besök och jobbhelg på det. Nu kan det bara bli bättre (som min gympalärare sa en gång i högstadiet när jag sprungit mig igenom hela brorundan, till skillnad från att gå alltså som jag brukade. Motivationen flödade efter det uttalandet kan jag säga.). Igår var min allra första besökare elak. Jag hade en klump i magen jättelänge efteråt och kände mig urdålig. Hon ville ha en vetenskaplig artikel om ett speciellt ämne. Jag erkänner gärna att det inte är mitt gebit att hitta vetenskapliga artiklar. Det är så sällan folk vill ha det. Jag kan bara de databaser jag använde när jag själv pluggade och de artiklarna var oftast på engelska och det ville hon absolut inte ha (varför har folk så stora problem med engelska?). Vi har inte Artikelsök heller och vi är ju inget forskningsbibliotek precis. Så jag kände mig lite handfallen och försökte mig på att hitta böcker baserade på forskning åt henne istället. Men det gick inte. Hon hade blivit tillsagd att det skulle vara en vetenskaplig artikel. Vad den skulle handla om verkade hon däremot inte veta. Lite vad som helst, tyckte hon. Har vi inga tidskrifter? Okej, med vetenskaplig artikel menar du alltså tidskrifter, tänkte jag och visade henne de pedagogiska tidskrifterna och hon ställde sig och bläddrade lite förstrött. Efter ett tag kom hon tillbaka tillsammans med en annan dam och frågade efter en särskild tidskrift som vi inte har. Jag rekommenaderade henne att gå till Campus som är lite mer inriktade på sånt. Men hon tyckte (såklart) det var bättre om jag kunde kolla om den fanns på andra bibliotek i närheten (exempelvis Bjuv). Jag hade kö så jag hann inte kolla på alla andra biblioteks hemsidor men jag erbjöd henne att visa på en dator hur hon kunde göra det själv. Då sa hon: Äsch, jag åker till Perstorp istället för där satt de minsann tillsammans med min kollega och letade i 45 minuter! Problemet med detta är ju bara att vi har 130 000 invånare att serva medan det hon nämnde har ca 7000, vilket jag gissar innebär att de kanske inte alltid har så jättehög besöksfrekvens utan kan roa sig med att sitta i 45 minuter med en och samma person. Jag säger bara grattis Perstorp! Dessutom kanske hennes kollega visste lite mer vad hon var ute efter? Igår var till råga på allt en helt galen dag för att vara lördag. Hur mycket folk som helst som skulle släktforska och fiffla med mikrofilm och massa annat kul som jag inte är så haj på. Jag var helt svettig efter bara en halvtimme. Det är jättefrustrerande med människor som inte vet vad de vill ha och sen blir arga för att vi inte heller vet det. Särskilt när det gäller vuxna människor. Alldeles för många verkar ha så skev verklighetsuppfattning. Det är lite skrämmande faktiskt.
Nu har jag skrivit alldeles för långt. Planerar att sova typ NU. Men först vill jag bara säga att idag var alla besökare jättesnälla! Det var en ren och skär fröjd!
