Deprimerad

Här sitter man på tåget på väg till jobbet, deprimerad och dan och vill bara vara ifred och lyssna på sin musik och så måste jag lyssna på den här idiotens musik också. Snälla alla människor, ni kan väl kontrollera så att era hörlurar inte läcker? Och om de gör det, SÄNK eller köp nya. Det behöver inte alls vara dyrt med ett par vettiga lurar. Använd inte de du fick när du köpte din iPhone för de SUGER!

Prag (pre-bilkollaps)

Efter en dag och en natt i Berlin åkte vi vidare till Prag. Där var det stor skillnad mot för nio år sedan när jag var där sist. Inte en enda tiggare på Karlsbron och ingen annanstans heller. Bara massa fina bilar och shoppande människor. 

Autobahn.

Solrosfält i Tyskland.

När vi kom till Chili Hostel fick vi reda på att de hade fullt och att det hade ordnats plats åt oss på deras systerhotell Hotel Andél som inte låg riktigt lika centralt men väl var ett riktigt hotell med frukost och allt och vi behövde inte betala ett öre mer för det.

Vi började med att klättra upp på berget.

Henrik kissar på berget.

Sen klättrade vi upp i Lilla Eiffeltornet.

Där var det varning för nycklar och kameror och så fick man inte röka eller vara gammal.

I väntan på att bergbanan skulle gå spexade jag med den här statyn men han som skötte banan sa att jag inte fick det. Överlag var de väldigt förtjusta i att skälla på en när man gjorde saker som de tyckte störde ordningen eller gick emot normen (haha), som att sitta på golvet i ett köpcenter och liknande.

På bergbanan träffade vi ett indiskt-amerikanskt par som var trevliga och som tyckte att vi var duktiga på engelska.

Sen gick vi på restaurang.

Man ser tydligt här vem som är bäst fotograf, hähä.

Nästa dag efter hotellfrukosten gick vi in till stan och satte oss på ett café.

Jag blev sur för att det inte fanns någon cider så jag beställde in en absinth. Och klockan var inte ens 12!

Fin blå låga.

Henrik var mycket fascinerad av Carl Sagan-look-a-liken bakom mig.

Sen gick vi och satte oss på Gamla Stadens Torg och väntade på att se det astronomiska uret köra sin show. Han som tillverkade det fick sina ögon utstuckna när han var klar med det för att han aldrig skulle kunna göra något lika fint någon annanstans.

På marken ser man saker man inte annars skulle se. 

Som de här fina strumporna till exempel.

Uret.

Båda de här kom fram och pratade med mig medan Henrik kissade i tunnelbanan under Republikens torg. Tjejen skulle nog sälja något till mig men när jag varken talade tjeckiska eller bodde i Tjeckien gav hon upp. Harekrishna-typen tyckte jag hade asnice stil och frågade om alla i Sverige såg ut så. Eftersom jag hade grön lång batikklänning och rosa sjal virad om mig var jag tvungen att svara nej på den frågan.

Jag och Franz Kafka utanför gamla judiska kyrkogården.

Ser jobbigt ut.

De hade iallafall normala Herr Gårman, till skillnad från Berlin, men man fick bara cirka två sekunder på sig att gå över.

Henrik och Karlsbron.

Karlsbrotornet.

Från tornet.

I tornet.

Åt andra hållet.

På Karlsbron.

Ett av säkert tio brudpar vi såg där.

På andra sidan bron.

Slottet.

Här har folk låst fast sin kärlek.

Hotellet utifrån.

Kartor och normer

Igår blev det inget semesterbloggande. Jag sov jääääättelänge och sen cyklade jag ut med Erik och Pernilla till Carros kolonistuga i Elinelund. Henrik kom senare för han skulle kolla på en jäääääätteviktig fotbollsmatch först. Det var en väldigt fin liten stuga med jättefin lummig trädgård. Vi grillade och gick promenad och drack sprit. Henrik blev jättefull helt plötsligt. Så full att vi var tvungna att gå hem för ingen orkade umgås med honom. Och så full att vi var tvungna att GÅ hem för han kunde inte cykla. Jag tror aldrig att jag varit så full att jag inte kunnat cykla. Och trots detta var han tvungen att tjata om att jag gick fel väg hela tiden. Jag har inte så vidare bra lokalsinne och därför håller jag mig till stora raka vägar för att inte tappa bort mig totalt. Jag tänker att det är bättre att komma rätt några minuter senare än att komma helt fel. Det är sånt man får lära sig när man inte kan lita på sitt eget sinne. Man får hitta andra vägar, helt enkelt, i dubbel bemärkelse.

Jag har i efterhand analyserat på kartan hur vi gick och hur Henrik tyckte att vi skulle ha gått. Det röda är alltså hur Henrik hela tiden tjatade om att vi skulle gå. Man ser där vid Mellanheden hur jag höll på att falla för hans vansinne men när han påstod att Centrum låg till vänster om Turning Torso, det vill säga ute i havet ungefär, tog jag mitt förnuft tillfånga igen och ledde tillbaka oss på rätt väg. Jag måste säga att jag är rätt stolt över hur bra väg jag valde. Kunde knappt varit bättre egentligen. Det gröna är hur jag tror att Henrik trodde att vi gick, för han sa hela tiden att vi skulle komma hem till där jag bodde förut, på Södra Sofielund. Jag är glad att jag inte lät mig missledas.

Idag har jag diskuterat normer på Livs facebooksida. Jag gillar i allmänhet inte att diskutera eftersom man aldrig brukar komma någonvart och jag brukar i synnerhet undvika att ge mig in i facebookdiskussioner. Vet inte vad som hände den här gången riktigt. Ingen höll med mig såklart. Jag tror det beror på att jag inte är speciellt påläst och politiskt korrekt men däremot har ägnat väldigt många år av mitt liv åt att analysera hur jag och andra beter sig. Jag har bara väldigt svårt att se varför det skulle vara någon skillnad på att döma någon för att den inte beter sig normativt som att döma någon för att den beter sig för normativt. Jag tror att sålänge man tycker om sig själv och är den man vill vara och accepterar hur andra är, så blir allting bra. Om alla gjorde så skulle världen vara bra. Och då skulle det inte spela någon roll vad som var norm eller inte, för det kommer alltid finnas saker som är vanligare än andra. Jag har ägnat alldeles för mycket tid i mitt liv åt att försöka vara någon jag inte är, att försöka vara mer annorlunda än jag är. När jag gick på gymnasiet skulle man helst vara allt tvärtemot, om man var kille skulle man ha kjol och smink och nagellack och om man var tjej skulle man vara hårig och osminkad och inte ha tighta kläder. Och så var det skitcoolt att ha vänstervridna föräldrar och vara uppväxt till Nationalteatern, men jag hade aldrig ens hört talas om Nationalteatern innan jag började gymnasiet, vi brukade lyssna på typ Abba och Beatles hemma och jag hade aldrig hört min familj diskutera politik eller religion. Däremot har jag blivit uppfostrad med att man ska bete sig mot andra som man vill att andra ska bete sig mot en själv. Idag är jag glad för det för det betyder att jag har skapat mig en helt egen politisk uppfattning (självklart blir man påverkad av sin omgivning ändå), men ingen kan påstå att jag har blivit indoktrinerad till något från barnsben. Jag har alltid tänkt väldigt mycket och analyserat väldigt mycket. Därför har jag skapat mig ganska bestämda åsikter utifrån mig själv och mina erfarenheter och inte från saker jag har läst eller hört eller vad folk har sagt att man ska tycka för att tycka rätt. Det kan väl finnas både positiva och negativa sidor av det, antar jag.

En tjej skrev till mig att jag borde läsa på mer om normer och eftersom jag alltid känner mig okunnig om allt så bad jag henne skicka något bra att läsa. Det gjorde hon men där fanns inget nytt under solen direkt (jag påstår inte att jag har läst igenom hela). Det stod bland annat att normer handlar om hur vi ska bete oss mot varandra som att vi hälsar med höger hand och inte går runt och spottar varandra i ansiktet på stan. Men hon påstod att alla normer är dåliga, och det håller jag inte med om. Det är inte normen i sig som är det dåliga, det är ju bara om människorna inom  normen inte kan respektera de människor som inte tillhör samma norm. Men det är väl här min okunnighet kommer in, antar jag. Ni får gärna säga vad ni tycker om det hela, om någon nu orkat läsa igenom hela skiten.

Imorgon börjar jobbet igen. Buhu. Kan inte påstå att jag känner mig sugen, men det har egentligen inget med själva jobbet att göra, mer att det innebär att sommaren börjar gå mot sitt slut och som vanligt vet jag inte hur jag ska överleva vintern. 

Berlin

Henrik undrade varför jag la upp så få av bilderna från resan. Jag bara: "Assåååå, det var ju bara första dagen jag la upp. Kommer aldrig palla lägga upp bilder från fjorton intensiva dagar sådär på en gång. Alla lär ju fatta det utom du." Så här kommer nästa etapp; Berlin. Vi var framme cirka 05.30 den 27 juli och då hade vi ingenstans att ta vägen för hostelet hade check-in klockan 14. Jag hade kört sedan 01 ungefär och var lite trött. Försökte sova lite i bilen. Sen gick vi ut på promenad. Vi hann med massa saker. 

Henrik hade ett himla sjå (har aldrig skrivit det ordet innan) med att fota nattmånen. 

Denna lapp skapar så många frågor: Hur blev ägaren av med byxorna från första början? Tappade han dem? Söp han bort dem? Och vad var inköpspriset om han är beredd att ge 100€ i hittelön?

Fin bil.

Han håller i Alexanderplatz.

Checkpoint Charlie, en besvikelse.

Henrik hoppsar i tunnelbanan.

När vi äntligen fick checka in var Hostel Amadeus en grav besvikelse. Inte nog med att man fick leka slalom med kroppen mellan madrassfjädrarna...

...duschen var sjukt fräsch.

Men vi hittade en finfin restaurang med gräs.

Och maten var mumsig.

Sen la vi oss i en park (Rosenthalerplatz) och tittade på folk i solnedgången.